Jag börjar fundera på hur fasn jag ska klara av mer nätter med dålig sömn… Jag känner mig som en zombie, humöret är i botten och kroppen värker. Nu har vi en snäll bebis som sover hyfsat men trots det så börjar jag helt ärligt må typ psykiskt dåligt av det här. Jag känner ingen glädje av att göra någonting alls och skulle helst bara ligga i soffan och stirra upp i taket… Fyra månader utan en hel natts sömn och mer väntar förmodligen. Får bara stor jäkla ångest av att tänka på det! Härliga bebislivet alltså
Sömn
Kommentarer
Lämna ett svar
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Mio skulle det såklart stå, vet inte varför ert lilla pyre fick helt annat namn hör 🙂
Känner igen mig! Ärligt talat så fattar jag inte hur folk överlever som har bebisar som äter oftare än vad våran gör. Har förstått att man ändå har det ganska bra som har en son som endast vaknar två ggr per natt (oftast runt två-tre och vid fem). Några ggr har han överraskat och endast vaknat en gång. Har verkligen mått som en prinsessa de dagarna! Hur ofta vaknar cornelis?
Vi insåg ganska tidigt att jag inte kan må bra om jag inte får sova ikapp lite åtminstonepå helgen. Därför delar vi upp helgnätterna så mannen min tar en nattmatning på flaska och då brukar jag faktiskt få hela 6 sammanhängande timmar på raken om jag lagt mig i tid + lite strötimmar på det. Det får mig att bita ihop även omveckan kan vara tuff! Sen så har jag det nog rätt bra med hänsyn till att valter också sover en hel del på dagarna, så då kan jag passa på.
Har också Förstått att liggamning ska vara en fantastiskt bra grej och att det räddar mångas nattsömn för då kan de ju sova när bebis äter. Tyvärr har jag inte fått det att funka så bra, valter har svårt att hålla bra grepp då. Så för min del blir det sittande amning i soffan.. Hur gör ni?
Pepp pepp till dig i alla fall! Vet hur kämpigt det kan vara! Som tur är det en begränsad tid av livet!